Min resa hem från jobbet igår
kunde ha slutat riktigt illa....
Mötande bil fick sladd och kom med sidan
mot mig....
Jag körde sakta och fick stopp på min bil
och den andra kunde precis rätta upp sin
innan den kom i min motorhuv.
Men det handlade om några millimetrar bara.
Vi körde vidare åt varsitt håll, men när jag kört
en stund var jag tvungen att stanna.
Gick ut för att kolla så att det inte blivit något på bilen
(det var så nära), sen kom tårarna......
HJÄLP, så nära det var!!
Hade verkligen någon som vakade över oss.
Vägen var väldigt spårig och väldigt hal.
Man är väldigt utelämnad där ute på vägen,
för även om du kör sakta och försiktigt,
nyktert och sansat så har du ingen aning om
din mötande trafik.....
Jag undrar hur det känns när jag ska sätta
mig framför ratten igen????
Just nu vill jag inte alls göra det.....
Kramar Britta
Fy - sådant är verkligen otäckt! Mitt råd - ut och kör så fort du kan igen. För vi är ju beroende av biltransporter och väntar man längre är det bara mer svårt. Känner igen mig från när jag var en hårsmån från att få en älg i knä't.
SvaraRaderaKram till dig!!!!
Ja, jag kanske borde göra det men det tar verkligen emot....Man känner hur liten man är i ett såntdär ögonblick...
SvaraRaderaHej Britta! vilken tur du hade...tänk vad fort olyckan kan vara framme..man förstår att livet är skört.ha en fin kväll kram Jessica
SvaraRadera